Upp och nedvänt

På ett café på Rådhusplatsen i centrala Köpenhamn träffar vi tre danska ungdomspolitiker. Det händer någonting spännande och lite underligt. Opositionen försvarar arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken som regeringen för. Men ungdomspolitikern från konservativ ungdom som representerar den borgerliga koalitionsregeringen kritiserar den.

- Skatterna är för höga och att det är alldeles för lätt att få för mycket bidrag i Danmark. Det är passiviserande. Det måste löna sig bättre att arbeta, säger Mikael Thoustrup från konservativ ungdom som inte är nöjd med den ekonomiska utvecklingen trots bra tillväxt och låg arbetslöshet.
Debatten blir lite högljudd när Trine Bramsen från socialdemokratisk ungdom och Anders Frisk från socialistisk ungdomsfront protesterar.
- Det finns en bred enighet om den danska modellen. Den fungerar bra. Men man har skurit ner alldeles för mycket på utbildningssatsningarna för arbetslösa, säger Trine Bramsen.
Kanske handlar de ologiska ståndpunkterna om synen på arbete. I Sverige har devisen ”Den som är satt i skuld är icke fri” varit rådande de senaste decennierna. Ett typiskt dansk ordspråk lyder: ”Den late brygger bäst öl”.
Är frihet något lika positivt i Danmark som plikttrogenheten i Sverige?
Anders Frisk från socialistisk ungdomsfront menar att en period av arbetslöshet inte nödvändigtvis ska ses som något destruktivt.
- Folk är inte bara passiva när de är arbetslösa. A-kassa kan fungera som en period för att hitta arbete och tänka ut vad man vill göra. Men vi har för mycket flexibilitet, det är för lätt att sparka folk.
För många innebär den flexibla arbetsmarknaden en otrygghet och ett högt tempo som är svårt att följa med i.
I stort sett är man annars överens om att Flexicurity är en bra modell som gör att man kan anpassa arbetsstyrkan till produktionsbehovet.
Och att det blir en konkurrensfördel.
- Fördelen med flexicurity är att danska företag kan anpassa sig till strukturomvandlingen och konjunktursvängningarna på ett bättre sätt, säger Trine.
Men Mikael Thostrup menar att man måste gå längre.
- Visst är det bra att arbetsgivarna kan anpassa arbetsstyrkan här enklare. Men flera sektorer är överhettade och det finns knappt arbetskraft att få tag på. Varför ska man arbeta om man nästan kan få lika mycket i bidrag? Vi måste sänka ersättningsnivåerna och marginalskatterna.
Anders menar att en av förklaringarna till att Danmarks ekonomi klarat arbetslöshetsproblematiken bättre är strukturell.
- Sveriges ekonomi är mer uppbyggd på stora basindustrier och verkstadsföretag. Vi har fler små och medelstora företag och en stor tjänstesektor som bygger på kunnande där det inte är lika lätt att flytta produktionen utomlands.
Men ingen vet ännu vad systemet skulle innebära i en annan situation med högre arbetslöshet eftersom det inte är testat i någon längre lågkonjunktur.
- Jag tror att det klarar det också. De relativt höga ersättningsnivåerna gör att konsumtionen inte rasar alltför okontrollerat även om arbetslösheten ökar, säger Trine Bramsen.
Men borde det inte vara lite genant att en den danska högerregeringen klarar arbetslöshetsproblematiken bättre än Sverige som haft en socialdemokratisk regering i 12 år?
- Genant vet jag inte. Men en förklaring kan kanske vara att socialdemokraterna i Sverige fört en så hård svångremspolitik och accepterat så stora neddragningar inom offentligt sektor. Det går emot den nordiska trygghetsmodellen, menar Trine.

Pelle Oskarsson