Dansk succé

Bättre ekonomi, högre löner och lägre arbetslöshet. Vilka är hemligheterna bakom Danmarks framgångssaga?

Nathalie Ottosson, som är 21 år, kommer från Malmö och jobbar på klädbutiken Company’s i Köpenhamn.
- Jag fick jobb direkt efter min praktik. Jag trivs bra o jobbarkompisarna är jättetrevliga, säger Nathalie som är en av två svenskar i butiken.
Närmare 10 000 personer arbetspendlar från Sverige till Danmark varje dag. En ökning med 30 procent på två år. Totalt arbetar omkring 70 000 svenskar i våra närmaste grannländer Norge och Danmark.
- Jag sökte först massor av jobb i Malmö men fick blankt nej. Alla krävde arbetslivserfarenhet. Men hur ska jag få arbetslivserfarenhet om jag inte får praktik eller jobb, säger Nathalie som tycker att restiden från Malmö är okay och hon tjänar bra. Motsvarande cirka 125 svenska kronor i timmen. En ganska vanlig ungdomslön i Danmark.
Långt över de svenska lönerna för handelsanställda.

Trots växande ekonomiskt utrymme ligger Sverige i Europas absoluta bottenliga när det gäller ungdomsarbetslösheten. Omkring var femte ung svensk i åldrarna 16-24 år är arbetslös lite beroende på hur man räknar.
Ungdomsarbetslösheten i Danmark är bara en bråkdel av den svenska. I Köpenhamn bara 2,4 procent.

Anette Højland som är butikschef på Company’s märker av trycket från den svenska arbetsmarknaden.
- Jag får in runt 20 ansökningar om dagen - 15 är från svenskar. I början var jag lite skeptisk till att anställa svenskar eftersom det kan vara besvärligt att pendla. Men det har inte varit något problem. Det är ingen stor skillnad mellan svenskar och danskar. Vi har kanske lite tuffare ton i Danmark som dom måste vänja sig vid. Men jag är nöjd med min svenska personal.
I svenska medier har mycket av debatten kring Danmarks ekonomiska framgångar kretsat kring det danska arbetsmarknadssystemet ”flexicurity”.
Om man blir arbetslös har man bättre ersättningsnivåer än i det svenska a-kassesystemet. Men det är också betydligt enklare att avskeda och arbetsgivaren bestämmer vem som får sluta oavsett hur länge man har varit anställd.
- Ojdå, det visste jag inte, säger Albulena Haradinaj från Helsingborg som är 20 år och arbetar sin första dag på en av dom många barerna i Köpenhamn.
- Men så är det ju ofta på restauranger i Sverige också. Det finns mest tillfälliga jobb. Jag har jobbat på McDonalds i Helsingborg tidigare. Men där var lönen betydligt sämre. Här tjänar jag nästan 130 svenska kronor i timmen, säger Albulena som fick tipset om jobbet av en kusin som jobbar i Köpenhamn.
Undersökningar i Sverige visar att en växande andel av den unga arbetskraften i Sverige har tillfälliga anställningar, vikariat, timanställningar eller osäkra projektanställningar.

På den danska arbetsmarknaden har man skapat tiotusentals extra ungdomsjobb genom att ge äldre arbetskraft över 60 år ett attraktivt erbjudande om efterlön med 91 % av lönen - upp till ett tak motsvarande 19 000 svenska kronor i månaden.
Något som många särskilt inom slitsamma låglöneyrken som restaurang, handel och sjukvård nappat på.

Christoffer Karlsson, 19, arbetar sin första dag provanställd kock på café Victor i centrala Köpenhamn. Han har valt att jobba i Danmark eftersom han vill utvecklas och upplever att det satsas mer på maten här.
- Visst, det tar lite drygt en och en halv timme att resa mellan Helsingborg och Köpenhamn. Men det är det värt eftersom jag har över 50 procent bättre betalt här.

Upp och nedvänt

På ett café på Rådhusplatsen i centrala Köpenhamn träffar vi tre danska ungdomspolitiker. Det händer någonting spännande och lite underligt. Opositionen försvarar arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken som regeringen för. Men ungdomspolitikern från konservativ ungdom som representerar den borgerliga koalitionsregeringen kritiserar den.

- Skatterna är för höga och att det är alldeles för lätt att få för mycket bidrag i Danmark. Det är passiviserande. Det måste löna sig bättre att arbeta, säger Mikael Thoustrup från konservativ ungdom som inte är nöjd med den ekonomiska utvecklingen trots bra tillväxt och låg arbetslöshet.
Debatten blir lite högljudd när Trine Bramsen från socialdemokratisk ungdom och Anders Frisk från socialistisk ungdomsfront protesterar.
- Det finns en bred enighet om den danska modellen. Den fungerar bra. Men man har skurit ner alldeles för mycket på utbildningssatsningarna för arbetslösa, säger Trine Bramsen.
Kanske handlar de ologiska ståndpunkterna om synen på arbete. I Sverige har devisen ”Den som är satt i skuld är icke fri” varit rådande de senaste decennierna. Ett typiskt dansk ordspråk lyder: ”Den late brygger bäst öl”.
Är frihet något lika positivt i Danmark som plikttrogenheten i Sverige?
Anders Frisk från socialistisk ungdomsfront menar att en period av arbetslöshet inte nödvändigtvis ska ses som något destruktivt.
- Folk är inte bara passiva när de är arbetslösa. A-kassa kan fungera som en period för att hitta arbete och tänka ut vad man vill göra. Men vi har för mycket flexibilitet, det är för lätt att sparka folk.
För många innebär den flexibla arbetsmarknaden en otrygghet och ett högt tempo som är svårt att följa med i.
I stort sett är man annars överens om att Flexicurity är en bra modell som gör att man kan anpassa arbetsstyrkan till produktionsbehovet.
Och att det blir en konkurrensfördel.
- Fördelen med flexicurity är att danska företag kan anpassa sig till strukturomvandlingen och konjunktursvängningarna på ett bättre sätt, säger Trine.
Men Mikael Thostrup menar att man måste gå längre.
- Visst är det bra att arbetsgivarna kan anpassa arbetsstyrkan här enklare. Men flera sektorer är överhettade och det finns knappt arbetskraft att få tag på. Varför ska man arbeta om man nästan kan få lika mycket i bidrag? Vi måste sänka ersättningsnivåerna och marginalskatterna.
Anders menar att en av förklaringarna till att Danmarks ekonomi klarat arbetslöshetsproblematiken bättre är strukturell.
- Sveriges ekonomi är mer uppbyggd på stora basindustrier och verkstadsföretag. Vi har fler små och medelstora företag och en stor tjänstesektor som bygger på kunnande där det inte är lika lätt att flytta produktionen utomlands.
Men ingen vet ännu vad systemet skulle innebära i en annan situation med högre arbetslöshet eftersom det inte är testat i någon längre lågkonjunktur.
- Jag tror att det klarar det också. De relativt höga ersättningsnivåerna gör att konsumtionen inte rasar alltför okontrollerat även om arbetslösheten ökar, säger Trine Bramsen.
Men borde det inte vara lite genant att en den danska högerregeringen klarar arbetslöshetsproblematiken bättre än Sverige som haft en socialdemokratisk regering i 12 år?
- Genant vet jag inte. Men en förklaring kan kanske vara att socialdemokraterna i Sverige fört en så hård svångremspolitik och accepterat så stora neddragningar inom offentligt sektor. Det går emot den nordiska trygghetsmodellen, menar Trine.

14 succérecept

Därför är ungdomsarbetslösheten lägre i Danmark än i Sverige:

1.) Danmark har haft en stabilare ekonomisk utveckling där tillväxten har lett till fler jobb och bättre löner än i Sverige.

2.) Danmark har bevarat sin konkurrenskraft - trots högre löner och högt skattetryck - genom höjd produktivitet, hög kunskapsnivå, mindre byråkrati och strukturomvandling.

3.) Högre löner stimulerar konsumtion och tillväxt. Genomsnittslönerna inom många danska sektorer är mer än 25 procent högre än i Sverige.

4.) Tjänstesektorn växer stabilt.

5.) Danmark har en stark tradition av dynamiska
små- och medelstora företag som snabbt anpassar sig till förändringar av marknaden och konjunkturen.

6.) Flera storföretag expanderar snabbt på den internationella marknaden men behåller sina huvudkontor i Danmark.

7.) Danmark har inte fört en lika hård
svångremspolitik inom offentlig sektor som Sverige. 200 000 jobb försvann inom svensk offentlig sektor på nittiotalet genom nedskärningar främst inom vård, skola och omsorg.
En politik som regeringspartierna på båda sidor av blockgränsen har varit överens om.

8.) Tiotusentals danska arbetstagare över 60 år har tagit chansen att dra nytta av ett generöst erbjudande om frivillig förtidspension vilket ökat tillgången på jobb för unga.

9.) Det är lättare att anpassa sig till förändringar på marknaden genom att det är lättare att sparka och nyanställa människor efter behov.

10.) Generösare ersättningar för arbetslösa gör att konsumtionen inte rasar i lika hög grad som i Sverige om arbetslösheten ökar. Det begränsar negativa konjunkturspiraler.

11.) Danmark satsar mer på kompetenshöjande arbetsmarknadsutbildning av arbetslösa än i Sverige.

12.) Den goda arbetsmarknaden och en annorlunda arbetsplatskultur har lett till en tryggare och bättre stämning på arbetsplatserna. Det är lättare att byta jobb om man inte trivs.

13.) Det danska lärlingssystemet där företagen kan anställa unga till en lägre lön men samtidigt står för en del av den praktiska utbildningen ger en effektiv arbetsmarknad där unga får jobb samtidigt som det finns en naturlig marknadsanpassning av hur många man utbildar i förhållande till behovet.

14.) Danmark har lyckats bättre med att hålla koll på utlandsskulden. Sveriges utlandsskuld motsvarar 50 procent av BNP. Om tio år hoppas den svenska regeringen ha amorterat ner den till 40 procent av BNP. Danmarks utlandsskuld motsvarar 35 procent av BNP.

Pelle Oskarsson